Utmaningar och omatchande sockar....
Det är förbannat kallt i min lägenhet under vintrarna. De har varit kallt alla de tre vintrarna jag har bott här. Varje år bäddar jag ner mig själv med täcken och filt, efter att jag har lindat in mig till en bulle utav kläder. Att stiga upp på morgona är som en kamp mot all vett inom det mänskliga intellektet.
När jag tog på mig lager och lager utav kläder (känner hur jag svettas lite nu...) insåg jag en sak. Jag har aldrig omatchande sockar. Det är en tvångssyndrom jag har, jag måste har matchande sockar. Om den ena sockan är sönder, så kastar jag den som är hel. Det säger nog en del om mig som person. Undrar hur det skulle vara att utmana sig själv? Att har omatchade sockar? Fult skulle det vara för det första...
Så... jag har varit oaktiv i bloggen på väldigt länge, dels för att jag inte vill eller orkat blogga och att jag har annat för mig. Livet har erbjudit andra chanser och utmaningar som jag tar mig an med glädje.
Så i vinternattens kyla hoppas jag att ni som jag hittar det ni söker efter och bemöter det med öppna armar och glädje! Ni som redan hittat - Good for you!
När jag tog på mig lager och lager utav kläder (känner hur jag svettas lite nu...) insåg jag en sak. Jag har aldrig omatchande sockar. Det är en tvångssyndrom jag har, jag måste har matchande sockar. Om den ena sockan är sönder, så kastar jag den som är hel. Det säger nog en del om mig som person. Undrar hur det skulle vara att utmana sig själv? Att har omatchade sockar? Fult skulle det vara för det första...
Så... jag har varit oaktiv i bloggen på väldigt länge, dels för att jag inte vill eller orkat blogga och att jag har annat för mig. Livet har erbjudit andra chanser och utmaningar som jag tar mig an med glädje.
Så i vinternattens kyla hoppas jag att ni som jag hittar det ni söker efter och bemöter det med öppna armar och glädje! Ni som redan hittat - Good for you!
Liksom titta var fel det är - obs inte mina ben, jag har inte så håriga ben som värmer.
´//Teru - den dansande bullen
´//Teru - den dansande bullen
söt söt SÖT...!!
Jag vet att jag är söt (:
Ännu sötare när jag snorar (:
Sötast när vi är tillsammans! <3
//Teru - loving Cayabara
Anledning...
Som några av er kanske har märkt, så har jag inte bloggat på snart tre veckor. Vad jag har kommit på (tack vare Nedas blogg) är att jag är nog som hon, tycker bara om att blogga när jag mår dåligt eller har megamånga läsare. Vilket inget av de två stämmer.
Så mina läsare, om ni ser det ur det ljusa sidan är ju att jag mår förträffligt bra och är alldeles för oledsen för att blogga. Jag får se ifall jag kan kanalisera mina positiva känslor vidare till bloggen längre fram. Men just nu! Just nu ska jag ut och leva livet!
Puss på er mina trogna läsare (:
//Teru-chan
Så mina läsare, om ni ser det ur det ljusa sidan är ju att jag mår förträffligt bra och är alldeles för oledsen för att blogga. Jag får se ifall jag kan kanalisera mina positiva känslor vidare till bloggen längre fram. Men just nu! Just nu ska jag ut och leva livet!
Puss på er mina trogna läsare (:
//Teru-chan
Work as much as you play~
Kaffe i ena handen och loggbok i den andra. Jag är uppe tidigt på arbetet. Känner mig lite smått vuxen nu, vaknar tidigt innan solen kommit upp för att ta bilen till jobbet. Mina läsare, jag har tyvärr haft mycket att göra på sistone på både gott och ont. Mycket skolarbete och mycket nöje! You gotta work as much as you play!
Förra helgen fick jag besök av min härliga barndomsvän Cindy! Det hanns med med spa, shopping, mycket mat och utgång! Riktigt kul hade vi!
Denna helg var det återigen fest, då födelsedagsfest för pappa min igår! Hurra Hurra Hurra~
Imorgon är det början på två veckors lång praktik! Jag saknar barnen så!
//Teru - loving the simple life~
Förra helgen fick jag besök av min härliga barndomsvän Cindy! Det hanns med med spa, shopping, mycket mat och utgång! Riktigt kul hade vi!
Denna helg var det återigen fest, då födelsedagsfest för pappa min igår! Hurra Hurra Hurra~
Imorgon är det början på två veckors lång praktik! Jag saknar barnen så!
//Teru - loving the simple life~
Right here waiting for you~
Idag har jag varit duktig! Väldigt jävlans duktig om jag kan få uttrycka det så. Och självklart kan jag göra det, det är min blogg haha. Jag har städat och städat och städat så att det inte ens är vettigt. De som älskar mig vet att jag av naturen är en slarvig person, de har accepterat det med som tur är. Men nu har jag städat en massa dagar nu i väntan på min älskade!
Och imorgon kommer hon! Min allra allra bästa Cindy~
//Teru - Längtar <3
Och imorgon kommer hon! Min allra allra bästa Cindy~
//Teru - Längtar <3
Wonderful weekend!
Den senaste tiden har jag varit fullt upptagen, både av vardagliga sysslor såsom festligheter! Det har varit underbart och jag älskar mitt liv just nu! Jag hoppas att denna attityd håller i sig, för då är jag den lyckligaste människan i världen!
Det har varit mycket umgänge med vänner och familj, aktiviteter, studier och egentid. Allt har jag behövt för mitt eget välbefinnande! Jag orkar inte dra allt roligt som har hänt under min tid frånvarande, men jag kan dela med min underbara UNDERBARA helg i Stockholm i bilder med syster och vänner! Titta och avundas!
Det har varit mycket umgänge med vänner och familj, aktiviteter, studier och egentid. Allt har jag behövt för mitt eget välbefinnande! Jag orkar inte dra allt roligt som har hänt under min tid frånvarande, men jag kan dela med min underbara UNDERBARA helg i Stockholm i bilder med syster och vänner! Titta och avundas!
Wonderful Concert med japanske rockstjärnan Miyavi Ishihara!
Food~
Drinks~
Japansk utställning!
Drinks~
Japansk utställning!
//Teru - I got myself a wonderful time and a precious memory to keep ♥
Nostalgitripp!
Nostalgitripp med musik från barndomen. Jag ler så att mungiporna gör ont! Jag nästan spricker av lycka! Gud! Hur kunde jag glömma alla alla de härliga, underbara ögonblicken! Delade minnen, gemensamma skratt, hemliga förälskelser, dolda rädslor och magiska stunder med gamla klasskamrater - och några än idag nära vänner! Jag känner nästan så att jag vill att alla vore lika lyckliga som jag var just nu!
I JUST LOVE IT!
//Teru - Oh! Så lyckliiiiiiiiig!
Snark~
I want to sleep. Carrie won't let me. She is eviiiiiiil. Snark*
//Teru - drömmer om dig zZzz
//Teru - drömmer om dig zZzz
Leva lyckliga i alla sina dagar...
Ibland önskar jag att man bara kan leva livet utan att såra någon. Samtidigt som man aldrig heller skulle bli sårad. Att livet verkligen var så att man levde lyckliga i alla sina dagar. Jag tror att jag skulle vara som allra lyckligast då.
//Teru - naivt, men man kan alltid hoppas :)
What makes a good person...?
Sen jag vet inte när (fast det har pågått rätt länge) vill jag bli en bättre människa. Snällare, ödmjukare, mer accepterande, mer hjälpsam, mer förstående, sprida mer glädje osv osv. Jag känner att man kan alltid ge mer på något sätt! Att ha denna ambition kan jag tycka är bra. Tanken är ju bra. Men i min strävan av att bli en bättre person, verkar jag ha tappat bort fokus. Ibland när man vill göra väl, så tar det emot. Vad gör en snäll människa? Hur blir man en bättre människa? Varför vill man ens vara en snäll människa?
Att utvecklas till en bättre människa! Att kunna bidra och göra gott! Det vore något! Men just nu, just nu känner jag mig bara lost.
//Teru
Att utvecklas till en bättre människa! Att kunna bidra och göra gott! Det vore något! Men just nu, just nu känner jag mig bara lost.
//Teru
Early morning~
Idag vaknade jag tidigt på min lediga dag. Skulle ringa några samtal och här sitter jag nu. Funderar över ifall jag ska återvända till sängen och värmen istället. Svinkallt nu på morgonen och jag vet inte varför jag är uppe. Eller jo, jag vet varför. Jag skulle vara snäll och vakna tidigt för att tjäna in lite extra timmar på dygnet och gå till affären åt mina föräldrar. Vid närmare eftertanke kunde jag har gjort det efter att jag sovit liiiiiiite till. Men har man lovat någon att göra nåt, så får man göra det! Jebla samvete som jag av alla ska ha!
Samvete? Sömn? Vad är viktigast? Jo, mat!
Godmorgon!
//Teru
Samvete? Sömn? Vad är viktigast? Jo, mat!
Godmorgon!
//Teru
Jag & Glass
Igår drömde jag något irriterande. Och när jag drömmer något irriterande så har jag en tendens att skrika av ren frustration. Ju mer orättvist, ju mer skriker jag. Denna dröm var nog inte mycket av en orättvis dröm, utan bara en mängd irriterande situationer som alla lyckades trycka på de fel knappar jag hade (och jag har rätt många).
Drömmen började med att jag och hela min familj har varit på en shoppingrunda. En mycket lång och uttröttande shoppingrunda även för mig som älskar det. Vi bestämde oss för att ta en paus. Men så upptäcker resterande familjemedlemmar att de fortfarande har ett köpcenter kvar att gå till (i samma storlek som Gekås). Jag frågar dem ifall det skulle ta lång tid och de svor med samvete och lovord att det INTE skulle göra det. Så jag stannar kvar vid parkeringens rastplats.
I drömmen hade jag en urge för mjukglass och bestämde mig att ställa mig i kön till kiosken. Kiosken hade två köer och jag stod vid den korta som enbart sålde glass. Jag kommer fram rätt snabbt till den praktikserande glass"biträdet".
Jag: - En mjukglass i strut tack.
Hon: - Vill du ha lite godis på? (visar mig en massa godis)
Jag: - Nej, bara mjukglass tack.
Hon: - Okej, då kan jag stoppa en godisklubba i struten innan jag lägger på med glass. (och stoppar en klubba med plasten kvar in i glasstruten)
Jag: NEJ! Jag vill BARA ha min mjukglass och strut. INGET annat! (mäktigt irriterad!)
Tjejen blir ytterst snopen och slänger ifrån sig struten och jag blir lämnad kvar där utan glass. Jag får prata med chefen där som hade hand om tobakskön. Hon var väldigt tillmötesgående, fast mycket upptagen och kön var så långt ögat kunde nå. Men hon lovade att jag skulle stå på tur efter kunden hon just då underhöll. Så där stod jag och väntade, och väntade och väntade... Det hann blir mörkt och han snubben som köpte tobak var ännu inte klar (om detta var sant skulle han dött av all tobak kan jag säga er!)
Jag stod där och övervägde ifall jag skulle till kiosken bakom mig och köpa glass där istället. Men där kostade mjukglassen 66kr, medan där jag var nu kostade den endast 55kr! (Jo, i drömmen var priset märkligt nog mycket acceptabelt) Fast till slut trytade tålamoden och jag gick till den dyra glassen istället. Han som sålde glassen var oerhört leende men glassen var också oerhört liten! (Jag kunde förstå varför han var så leende).
Så där stod jag med min glass och åt (utan godis på). Himlen hade från tidig skymning blivit en bäcksvart natt så när som på några stjärnor. När jag till slut ätit klart hade min familj fortfarande inte kommit! Men sen till slut dök de upp! Med massa massa påsar och var hur glada som helst! Det var rea och de hade köpt mängder och förklarade vilken förlust det var för mig som missade det! Så där flippade jag! Jag blev rosenrasande på att de kom tillbaka försent och att jag hade fått stå ut med en massa skit för att jag inte fick min glass förräns efter flera timmar!
Och där vaknade jag av mitt eget skrikande...
Jag berättade sedan detta för min familj och min syster bara skrattade. Hon menade att det kunde varit sant och att de lika väl kunnat har åkt ifrån mig! Medan pappa bara skrattade och sa att jag drömde löjliga saker. Ja men neka mig min glass, det är inget att skoja om!
Jag känner av en barndomstrauma som sakta stiger upp i ytan... hahahahaha...
Drömmen började med att jag och hela min familj har varit på en shoppingrunda. En mycket lång och uttröttande shoppingrunda även för mig som älskar det. Vi bestämde oss för att ta en paus. Men så upptäcker resterande familjemedlemmar att de fortfarande har ett köpcenter kvar att gå till (i samma storlek som Gekås). Jag frågar dem ifall det skulle ta lång tid och de svor med samvete och lovord att det INTE skulle göra det. Så jag stannar kvar vid parkeringens rastplats.
I drömmen hade jag en urge för mjukglass och bestämde mig att ställa mig i kön till kiosken. Kiosken hade två köer och jag stod vid den korta som enbart sålde glass. Jag kommer fram rätt snabbt till den praktikserande glass"biträdet".
Jag: - En mjukglass i strut tack.
Hon: - Vill du ha lite godis på? (visar mig en massa godis)
Jag: - Nej, bara mjukglass tack.
Hon: - Okej, då kan jag stoppa en godisklubba i struten innan jag lägger på med glass. (och stoppar en klubba med plasten kvar in i glasstruten)
Jag: NEJ! Jag vill BARA ha min mjukglass och strut. INGET annat! (mäktigt irriterad!)
Tjejen blir ytterst snopen och slänger ifrån sig struten och jag blir lämnad kvar där utan glass. Jag får prata med chefen där som hade hand om tobakskön. Hon var väldigt tillmötesgående, fast mycket upptagen och kön var så långt ögat kunde nå. Men hon lovade att jag skulle stå på tur efter kunden hon just då underhöll. Så där stod jag och väntade, och väntade och väntade... Det hann blir mörkt och han snubben som köpte tobak var ännu inte klar (om detta var sant skulle han dött av all tobak kan jag säga er!)
Jag stod där och övervägde ifall jag skulle till kiosken bakom mig och köpa glass där istället. Men där kostade mjukglassen 66kr, medan där jag var nu kostade den endast 55kr! (Jo, i drömmen var priset märkligt nog mycket acceptabelt) Fast till slut trytade tålamoden och jag gick till den dyra glassen istället. Han som sålde glassen var oerhört leende men glassen var också oerhört liten! (Jag kunde förstå varför han var så leende).
Så där stod jag med min glass och åt (utan godis på). Himlen hade från tidig skymning blivit en bäcksvart natt så när som på några stjärnor. När jag till slut ätit klart hade min familj fortfarande inte kommit! Men sen till slut dök de upp! Med massa massa påsar och var hur glada som helst! Det var rea och de hade köpt mängder och förklarade vilken förlust det var för mig som missade det! Så där flippade jag! Jag blev rosenrasande på att de kom tillbaka försent och att jag hade fått stå ut med en massa skit för att jag inte fick min glass förräns efter flera timmar!
Och där vaknade jag av mitt eget skrikande...
Jag berättade sedan detta för min familj och min syster bara skrattade. Hon menade att det kunde varit sant och att de lika väl kunnat har åkt ifrån mig! Medan pappa bara skrattade och sa att jag drömde löjliga saker. Ja men neka mig min glass, det är inget att skoja om!
Jag känner av en barndomstrauma som sakta stiger upp i ytan... hahahahaha...
Detta var allt jag begärde! (kanske lite större då)
//Teru
All that I needed
Dagen började med en oväntad stor varm kram! Det är sådana spontaniteter, sådana människor som gör att livet är underbart! Jag behöver inte mycket, att bara bli påmind att det finns människor som är lika glada att se mig som jag är över att se dem. DET! Det för mig är magi!
Så här hårt kramad kände jag mig idag! Härligt~
//Teru
Keep your head high!
Förra helgen hade jag en UNDERBAR helg hemma med min familj! Med nöjd min och lite sorgset hjärta var det tyvärr dags att återvända till plugget och ensamheten på söndagskvällen.
Och varje gång jag är på antingen riktigt glatt - eller ledsamt humör, så har jag en tendens att titta upp mot himmelen (vet inte om det är en omedveten handling jag gör för att söka ledning - fast jag tror inte jag är religiös dock). Med enorm förtjusning fann jag att himmelen gav mig tröst och uppmuntran, genom att visa mig det här:
Det var nästan så att det kändes som att det på något vis visste att jag inte ville åka, och muntrade upp mig med den största och tydligaste regnbåge jag någonsin sett! Så himla underbart och vackert!
Så alla ledsna där ute! Varje gång ni är nere och känner er modfällda, och halsen håller inte längre vikten av huvudets alla tankar - titta upp! Titta upp och ni kanske finner att något magiskt väntar på er!
Take care and enjoy life!
Er Älskade
//Teru
Och varje gång jag är på antingen riktigt glatt - eller ledsamt humör, så har jag en tendens att titta upp mot himmelen (vet inte om det är en omedveten handling jag gör för att söka ledning - fast jag tror inte jag är religiös dock). Med enorm förtjusning fann jag att himmelen gav mig tröst och uppmuntran, genom att visa mig det här:
Det var nästan så att det kändes som att det på något vis visste att jag inte ville åka, och muntrade upp mig med den största och tydligaste regnbåge jag någonsin sett! Så himla underbart och vackert!
Så alla ledsna där ute! Varje gång ni är nere och känner er modfällda, och halsen håller inte längre vikten av huvudets alla tankar - titta upp! Titta upp och ni kanske finner att något magiskt väntar på er!
Take care and enjoy life!
Er Älskade
//Teru
Happy Go Lucky!
Idag mår jag bättre. Känner mig inte lika febrig och ansiktet känns inte längre som en ihop pressad klump. Trots att jag är sjuk så är jag glad. Inte glad över att jag är sjuk, men bara sådär allmänt. Att vara glad utan någon anledning är nog ändå höjden av glädje skulle jag tycka!
Ligger i min säng och lutar mig tillbaka och känner mig glad! Det är inte alltid man kan göra det. Just relaxing and hoping for the best! Happy go Lucky!
Ligger i min säng och lutar mig tillbaka och känner mig glad! Det är inte alltid man kan göra det. Just relaxing and hoping for the best! Happy go Lucky!
//Teru - Ill but keeping the spirit up!
Gaining some rest...
Det var tydligen inte okej. Inte alls okej. Efter bara knappt en timma i skolan, fick jag återvända hem. Näsan rinner, halsen är krasslig, huvudet är tungt och jag känner mig smått snurrig. Inte på tal om att jag ser vidrig ut. Usch! Man skulle varit ute idag i det härliga vädret, istället sitter jag inne med mjukisbyxor, värsta tjocka stickade koftan under täcke med en rulle papper vid min sida som min allra bästa vän.
Jag vill bli frisk, frisk, frisk! Jebla förkylning! Saknar min bror. Snyft.
Jag vill bli frisk, frisk, frisk! Jebla förkylning! Saknar min bror. Snyft.
[Jag ser inte alls så där söt som på bilden just nu... och för övrigt är jag en människa]
//Teru - Själv, sjuk och snuvig
God Morgon!
God Morgon!
//Teru
The kindess of strangers!
Igår hade jag en amazing day! Det började med lite morgonpromenad för att hantera lite ärenden. Sen tog jag och Cälu en sushilunch. *Mums~*
Därefter hände något skoj! Där gick vi på väg hem till mig, när en ung man plötsligt frågade om jag ville ha tuggummi och räckte fram en silver extrapåse. Lite smått chockad som jag blev, tackade jag nej. Men riktigt gulligt när man tänker efter. ^^
Däremellan hann jag få håret toppat och färgat. Skönt att skaffa sig själv lite kvalitetstid.
Sedan var det dags att dra sitt pick och pack hem till föräldrarna över helgen! Med en tung kasse i ena handen och en mindre tung i den andra samt en megapuckel på ryggen till ryggsäck, begav jag mig till tågstationen.
En bit kvar till stationen med ohälsosamt hög volym musik strömmande in i trumhinnorna, känner jag att det är någon som går ikapp mig. Jag tittar åt sidan och ser två män, vars en höll på att prata med mig utan att jag hörde ett skvatt av det han sa. Så jag gav förmodligen ett artigt samt konstigt ansiktsuttryck till svars innan jag tog av mig hörlurarna. Men då hade han redan hunnit gestikulera mot min megapåse till bagage och tog den åt mig, när han förstod att jag äntligen fattade vad han menade. Det kom lite hastigt, men icke desto mindre jättesnääääällt! Han gjorde mig sällskap till stationen och jag tackade (fortfarande lite chockad) och vi skiljdes åt.
Väl hemma i min barndomsort väntade min kära kära bror på mig som redan tidigare ringt och sagt att han skulle hämta mig! Kvällen spenderades med god mat och mycket skratt tillsammans med familj! Jag har nog aldrig haft så roligt med min bror hiihihihi... ♥
On my way with the nice man. Mysig station va?
//Teru - loving the small generous gestures~
T-shirts LOVE Michael
T-shirts inspirerade av Michael Jacksons musik! Kan det blir mycket bättre?
//Teru - säger godnatt (:
Holding Hands...♥
När jag var i McDonald's häromdan och tittade ut genom fönstret var det en pojke som tittade stilla på mig (eller min hamburgare - jag vet inte vilket...). Han var nog runt två år baserat på hans utseende och längd. Jag log mot honom som jag gör med alla barn och vinkade lite glatt. Han fortsatte att titta på mig, för att sedan till sist innan han gick vidare med sin familj vifta på handen för att be mig farväl. Mitt hjärta smälte och tänkte att barn måste vara världens mest underbara varelser.
Det är då det slog mig! I främst västerländsk kultur är det artigt att hälsa genom ett handslag. Fast barn hälsar genom att vifta på handen, för dem är det nog inte begripligt varför man ska hälsa genom ett handslag. De förstår förmodligen inte heller det kulturella innebörden i det hela. För dem är det bara att någon vill hålla hand under en kortare stund. Det tycker jag är ett jättefint sätt att se på det! Att någon plötsligt skulle vilja hålla just min hand! Fattar ni hur Mäktigt!?!
//Teru - vill hålla hand... ♥
Det är då det slog mig! I främst västerländsk kultur är det artigt att hälsa genom ett handslag. Fast barn hälsar genom att vifta på handen, för dem är det nog inte begripligt varför man ska hälsa genom ett handslag. De förstår förmodligen inte heller det kulturella innebörden i det hela. För dem är det bara att någon vill hålla hand under en kortare stund. Det tycker jag är ett jättefint sätt att se på det! Att någon plötsligt skulle vilja hålla just min hand! Fattar ni hur Mäktigt!?!
//Teru - vill hålla hand... ♥
