teru

Först var det välbekant. Lite för mycket till och med. Fick ta lite av det mjuka för att jämna ut det. Det var en okay blandning. Tog lite till. En direkt stöt in i det innersta. Hela jag spänns och ansiktet förvrids till en grimas som kan uppfattas som njutning eller smärta (för mig var det mer av det sistnämnda). Käkarna spänns och öronen höjde sig några milimeter. Håren reste sig på mina smala armar.

Den var så vacker och tilltalande på alla sätt och vis. Aldrig skulle jag ha trott att den nästan var på gränsen att ge mig tårar. Bakgårdens Hallonpaj säger jag er. Är en av det suraste och mest obalanserade paj jag någonsin ätit. 

Visst ser den god ut? Blir inte lurade av den oskyldiga fasaden! Usch Usch Usch!... so beautiful! NOOOO >_<

//Teru - alldeles för svag för vackra ting... inklusive hon själv såklart *Hrmm Host Host*